coaching beyond your dreams

Gruppcoaching

Då ska jag äntligen sätta igång bloggen igen!
Ämnet för mina bloggar kommer vara gruppcoaching.

Eftersom jag förhoppningsvis kommer ut med en bok/handledning i ämnet inom kort, tänkte jag betrakta gruppcoachingen ur lite olika aspekter. Jag har många erfarenheter att dela med mig av och jag kommer också ha synpunkter, exempel och tankar om gruppcoaching.

Jag börjar lite lätt med att ta upp namnet. Heter det Gruppcoaching eller Teamcoaching. Som vanligt lånar vi in engelska ord och gör dem till våra. Men jag ser en tydlig skillnad mellan grupp och team.

TEAM
är en grupp personer, som ska göra ett arbete tillsammans. Oftast återfinns team i arbetslivet men även inom idrotten finner vi olika slags team. Det övergripande målet eller arbetsuppgifterna brukar vara gemensamma men ofta har teammedlemmarna olika ansvarsområden. Utmärkande är att alla ska jobba mot målet.

GRUPP
är en samling personer, som har någonting gemensamt men behöver inte vara ett team. Det kan vara gemensamt intresse, politiskt, ämne, egen utveckling eller något annat som kommer att avhandlas. Många gånger får man ett bättre resultat just för att man är en grupp med mer kunskap, kreativitet och engagemang.

Om man coachar en grupp eller ett team har ingen betydelse för coachingen, det är samma tillvägagångssätt och nästa gång kommer jag skriva om hur man startar upp gruppcoaching.

Hur många grupper eller team ingår du i? Räkna efter och du kommer att bli förvånad över resultatet!

Perspektivbyte – djur

Att coacha ett perspektivbyte med hjälp av djur är spännande. Man vet aldrig vad som kommer upp och framför allt brukar den som blir coachad bli både förvånad och överraskad.
Exempel på frågor:
– ’Om du jämför din situation med ett djur, vilket djur skulle du välja då?’
För att få bort vad man fastnat i i en situation, kan det vara bra att ta någonting helt annorlunda, som t ex ett djur. Ämnet behöver inte alls ha någon anknytning till djur utan bara bli jämförd med det. Be att de tar det djur, som först dyker upp – inget ’sorterande’ eller eftertänksamt val mellan olika djur.
– ’Vad är utmärkande eller typiskt för det djuret?’
Här gäller det att höra och observera vad som dyker upp, är det egenskaper, utseende eller något annat. Som coach kan man redan här se vad som har bäring på situationen som coachas. Kanske ska det användas senare när ’djur-sekvensen’ är färdig.
– ’Vilka egenskaper har det?’
– Tänk på att alla goda egenskaper finns hos den person som blir coachad, annars skulle man knappas se dem. Kan också vara bra att ta fram innan coachingen är klar. Försök gärna få fram fler egenskaper.
– ’När du tänker på det här djuret, vad känner du då?’
Här får man fatt i känslan, försök få den beskriven så utförligt som möjligt, gärna var i kroppen man känner känslan och vad den står för. Om situationen och ämnet i coachingen har med känsla att göra, är detta en ytterligt viktig passus.
– ’Vad är det bästa du kommer på, när du tänker på det här djuret?’
I sökandet efter situationens positiva sidor, är den här frågan mycket viktig. Även om det är en knepig eller svår situation som coachas, finns det alltid något bra med den också.
– ’Hur skulle du kunna använda dig av de här egenskaperna, din känsla för djuret eller något annat som kommit upp i din situation?’
Här knyts allt samman, se på situationen utifrån vad som kommit fram och låt djuret ännu mer bli situationen. Titta mer på egenskaperna, känslan och det positiva i ’djur-coachingen’ för att kunna användas i ämnet som coachingen rör. Själv tycker jag att det kommer de mest fantastiska resultat när man använder djur som ’coachverktyg’.

Perspektivbyte – de 4 elementen

Ett spännande sätt att få till stånd perspektivbyte är att använda sig av de fyra elementen: Jord, luft, vatten och eld. Alla har vi ett förhållande till dessa element och elementen kan se så olika ut att de är användbara i nästan alla sammanhang.

-Tänk dig att du har en situation, som du vill bli coachad på.

Om du tänker dig den situationen som luft, vad slags luft skulle det kunna vara?

Svaren kan bli hur olika som helst, kanske är det hög klar luft eller dis och dimma eller varm sommardags-luft eller kall luft, som en vinterdag. Nästa fråga blir att berätta mer om luften och framförallt:

– vad står den luften för för dig?

– Berätta mer!

Sedan fortsätter du och frågar om eld.

– Tänk dig den här situationen som eld, vad slags eld tänker du på då?

– Vad står den elden för för dig?

– Berätta mer!

På samma sätt behandlas jord och vatten. Stanna gärna en stund vid varje element och träng djupare in i ämnet. När alla element utforskats, kan man gå vidare på olika sätt. Till exempel kan man fråga om de här olika elementen har något gemensamt eller en röd tråd. Man kan också fråga vad som kommit fram om situationen man coachats på. Vid något tillfälle frågade jag:- ‘Om du blir det här vattnet du beskriver, vem är du då?’ Det gav en spännande ingång till fortsättningen av coachingen.

Vad som händer när man coachar med hjälp av elementen, är att man befinner sig nån annanstans än i den situation man tänker på. Det blir helt annorlunda och ibland har det hänt att man ’glömt bort’ situationen och när man återvänder till den, hittar man helt nya insikter.

Det är som alltid viktigt att känna av när man ska använda det ena eller det andra sättet för perspektivbyte och det kan du utveckla genom att använda din intuition. Men det är ett ämne för ett annat blogginlägg!

Lycka till!

Perspektivbyte – intellekt, känsla, visdom

I coaching är ett perspektivbyte ett verksamt instrument. Det kan se ut på många olika sätt och några av dem kommer jag ta upp här på bloggen. När man kommit en bit in i coachingen, klargjort vad ämnet egentligen handlar om och kanske ’kört fast’ eller bara vill ha ett annat perspektiv, då kan man använda intellekt, känsla och visdom. Ibland använder jag orden huvud, mage, hjärta.

Intellektet finns i huvudet, det är det som organiserar, tänker logiskt, får saker gjorda och är rationell. Intellektet använder kunskap och är den vuxne, som vet bättre. Vi använder oftast intellektet och låter det ta oförtjänt mycket plats men kom ihåg det är en ovärderlig tillgång.
Känslan finns i magen och är den som inte knackar på utan bara rusar in. Den beter sig inte ’uppfostrat’ utan skriker och gråter och skrattar utan att censurera sig. Känslan är det lilla barnet, som instinktivt känner vad som är rätt och fel utifrån känslan.
Visdomen finns i hjärtat och är den samlade erfarenheten utifrån både känsla, kunskap, reflekterande och alla upplevelser som tillfört just visdom. Det är den gamla människan, som varit med om det mesta. Alla människor har visdomen i sig men de flesta tilltror den sällan och lyssnar på den ännu mera sällan.

När man coachar perspektivbyte med hälp av intellekt, känsla och visdom är det viktigt att coachen först redogör för de olika egenskaper intellekt, känsla och visdom har. Sen låter man de tre samtala sinsemellan om det ämne som coachingen handlar om. Man kan också blanda in den man coachar i samtalet.
Exempel på frågor:
’Vad säjer känslan om den här situationen?’
’Vad säjer intellektet till känslan?’
’Vad anser visdomen om vad de övriga två tycker?’
’Vad vill du själv säja och till vem?’
’Vilken lösning hittar intellektet, känslan, visdomen (3 frågor)?’

Det fantastiska är att varje person jag coachat på det här sättet har svar på alla frågor. Man vet precis vad de olika ’inneboende’ har att tillföra till ämnet och ger ett perspektiv, som inte bara fastnar i huvudet. Det är också svårare att smita undan frågorna, när de ställs till ’någon annan’ än jag själv. Jag är ofta oerhört imponerad av vad visdomen har att tillföra men att ändå ta hänsyn till både känsla och intellekt och att sammanföra detta till en lösning är en mycket spännande process.
Lycka till!

Lösningsboxen

Så snart det uppstår ett dilemma, en svårighet eller ett hinder existerar i samma stund en lösning. Jag brukar använda lösningsboxen för att lättare upptäcka den. Vid några tillfällen har jag coachat enbart Saras box och lösningsboxen och det har visat sig kunna hjälpa personerna vidare. Vid ett tillfälle hittade personen ifråga en lösningsbox med ett band knutet runt den och inser plötsligt att det är hon som bundit bandet och därmed hindrat sig själv från att hitta lösningen.
Principen för lösningsboxen är densamma som för Saras box. Jag brukar be den coachade att leta reda på lösningsboxen, leta i hela universum – hitta den. Ibland är den nära, ibland en bit ifrån, ibland nästan onåbar och ibland är den inuti personen själv. Det är viktigt att ämnet är ordentligt definierat innan du går ut för att leta efter lösningsboxen och förmodligen har personen blivit coachad en stund.

Lösningsboxen kan användas så här:
1. Leta reda på din lösningsbox, ta tid på dig för att hitta den, sök i hela universum.
2. Vad står det för ord på framsidan av boxen, som har att göra med lösningen på ditt dilemma?
3. Vrid på boxen och se vad det står för ord till vänster.
4. Vad står det för ord mittemot till höger på boxen, som har att göra med lösningen?
5. Vad står det för ord på baksidan, det som ingen ser?
6. Lyft upp boxen och se vad som står under boxen, det som absolut ingen ser?
7. Titta på ovansidan och se vad det står för ord där?
8. Nu kommer lösningen när du öppnar boxen – vad finns där?
9. Ta upp det och se om det finns ytterligare någonting i boxen.
(det kan man göra flera gånger tills boxen är tom)
10. Be om en sammanfattning i en mening vad lösningen är och hur den kan användas.
Ibland ber jag om färg utanpå och inuti boxen och kanske frågar jag vad de färgerna står för.

Försök undvik att använda ordet problem i coachingen överhuvudtaget. Det har en tendens att göra det svårare än det är och gör att man lättare fastnar i svårigheten.
Pröva Saras box och lösningsboxen på dig själv och se om det fungerar. Lycka till!

Kolla även in fråga 17 under fliken Drömresan!

Saras box

Hur ska man som coach få fram ämnet för coachingen? Det är av stor betydelse att man får fram vad det egentligen handlar om, för att få coachingen att bli riktigt verkningsfull. För detta ändmål kom jag vid ett tillfälle på att man kunde använda en box, en tänkt box, som det på varje sida står ett ord, som har att göra med ämnet. Jag har valt att kalla detta verktyg för SARAS BOX.

Den används på följande sätt:

1. Tänk dig en box, vad står det för ord på framsidan av boxen, som har att göra med ämnet för coachingen?
2. Vrid på boxen och se vad det står för ord till vänster.
3. Vad står det för ord mittemot till höger på boxen, som har att göra med ämnet?
4. Vad står det för ord på baksidan, det som ingen ser?
5. Lyft upp boxen och se vad som står under boxen, det som absolut ingen ser.
6. Titta på ovansidan och se vad det står för ord där.
7. Nu kommer det som ämnet handlar om när du öppnar boxen – vad finns där?
8. Ta upp det och se om det finns ytterligare någonting i boxen.
(det kan man göra flera gånger tills boxen är tom)
9. Be om en sammanfattning i en mening vad ämnet är och vad coachingen ska handla om.
Ibland brukar jag fråga vad boxen har för färg och vad den färgen står för och ibland frågar jag vad boxen har för färg inuti och på samma sätt, vad den färgen står för.

Jag har fått de mest fantastiska beskrivningar på det här viset. Det gäller att man tar fatt i det ord, som först dyker upp, att inte tänka för länge. Ibland hittar man inget ord, gå vidare ändå. Oftast kan man ganska lätt sätta ihop en mening med ämnet och coachingen bli mycket lättare när man vet vad det egentligen handlar om.

Pröva använda boxen och se om den gör nytta för dig och den du coachar.
Lycka till men glöm inte namnet Saras box!

Kolla även in fråga 16 under fliken Drömresan!

Fallgropar i coaching

Alla fallgropar som finns i coaching har jag varit och besökt, jag kan dem, jag har ramlat i dem men nuförtiden klarar jag oftast att navigera mellan dem. Jag kommer att beskriva några, som har varit besvärliga för mig och kom ihåg, ju mer man tränar dess bättre blir man på att undvika dem!

Egen agenda.
Så svårt det är i början att inte ha min egen agenda, hitta mina lösningar och se hur det skulle kunna vara, jag har ju själv upplevt detta och vet hur man kommer ur det. Kom ihåg att man kan inte låna ut sina glasögon till någon annan – de passar sällan.
Manipulerande/ledande frågor
Jag vet ju vad den här personen behöver göra för att hitta rätt väg, jag ställer frågorna så att han/hon hittar ’rätt’ svar d v s mina lösningar. Så snart du använder ledande / manipulerande frågor har du en halv egen agenda.
Man vill så gärna hjälpa
Jag vet ju hur det ’bästa’ sättet är, varför gå omvägen över en massa frågor, när jag bara kan berätta. Och man vill ju så gärna hjälpa. Den allra bästa hjälpen är att få personen att hitta sin egen lösning, som passar för honom/henne. Tänk efter hur det kan kännas att ha kommit på det!
Jag har en jättebra lösning
Ofta får jag ämnen som jag själv har stått inför, vet hur jag gjorde då och hur jag hittade min lösning. Kom ihåg det är min väg – inte någon annans!
Vill du höra hur jag gjorde i en liknande situation?
Genom att ställa den frågan, tycker jag att jag lämnar öppet för att berätta om min lösning. Vem svarar nej på det? Nej, det är inte coaching, se de övriga fallgroparna ovan.
Mässande
Ibland kan jag bli så uppfylld av ett ämne så jag väver in en massa ’förståndiga’ synpunkter i coachingfrågan, nästan så frågan kommer i skymundan och jag som coach tar plats med mitt tyckande och mina synpunkter. Ju kortare frågor – desto kraftfullare (inte alltid men ofta).
Varför?
Frestas inte av att använda varför som början på en fråga. ’Normala’ frågor börjar ofta på varför – men just ordet varför får oss att lätt gå i försvar. Man känner sig anklagad och besvarar frågan utifrån känslan att vara påhoppad.
I stället för att lyssna efter nycklar – fokusera på det jag känner mig hemma i.Ett coachsamtal kan hamna på många olika sätt beroende på vad coachen väljer att gå vidare på. Försök lyssna efter nycklar i stället för att gå vidare inom det område jag känner mig hemma i. Nycklarna känns igen på att man säjer det i förbigående, har ofta med känslan att göra och kommer ofta igen.
Jag kan området – vet hur det ska görasDet är svårare att coacha inom ett område jag kan, för jag vet ju hur man bäst gör på det ena eller det andra viset. Ofta vill chefer att man ska ha varit chef, för att känna förtroende för coachen, det är inte alls nödvändigt. Jag har t ex coachat hur man rider in en häst, jag vet ingenting om hästar och det gick alldeles utmärkt.
Läxa – läxförhör
Att ge läxa till nästa gång är vanligt och ofta mycket bra. Men använd inte ordet läxa och jag brukar fråga:’Vad vill du göra till nästa gång?’ Man överlåter ansvaret för sitt agerande till den som blir coachad.
Nästa gång brukar jag fråga:’Vad vill du berätta om vad som hänt sen sist vi sågs?’ Detta för att få en känsla av vad som är aktuellt idag. Om personen i fråga har gjort sitt åtagande, har man kanske lämnat det bakom sig och gått vidare.
Ha färdiga frågor i beredskap
Frestas inte att fundera över frågor medan personen svarar. Dels kommer frågan kanske vara inaktuell, eftersom svaret gett en annan inriktning, dels tappar man hela närvaron och det kommer att märkas direkt.
Staplade frågor
Jag är inte nöjd med frågan jag ställer utan vill förtydliga den. Följden blir att det blir två eller fler frågor som ska besvaras och detta skapar förvirring och det blir otydliga svar. Låt den första frågan ’leva sitt eget liv’ och om det inte blir bra, ställ en ny fråga.
Att inte lämna över ansvaret helt
Om jag som coach lämnar över hela ansvaret för coachingen kommer jag att känna mig upplyft och full av energi när coachingen är över. Om jag i stället tar över ansvaret, kommer jag att vara trött och känna mig dränerad. Däremot har jag ansvar för att ställa frågor, som ger nya perspektiv och lösningar för den jag coachar.
Lycka till med att undvika fallgroparna!

Kolla in Fråga 15 under fliken Drömresan!

Gruppcoachingkurs i Stockholm 9 – 12 november 2015

juli 2019
M T O T F L S
« Sep    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031