coaching beyond your dreams

11. Framgång och ansvarstagande

Ansvarstagande. Att hela tiden låta den coachade själv ta ansvar för sin situation och sina beslut, är av avgörande betydelse. Framför allt är det viktigt att ställa frågorna och vänta på svaret – vad det än blir. Ibland kan frestelsen att ha en bra lösning finnas i bakhuvudet och jag hjälper ju den här personen genom att ge en perfekt lösning tycker jag (se Egen agenda 28 mars 2013). Men det är min lösning som skulle passat mig i min situation inte den jag coachar. Även när det gäller handlingar, vad, hur och när det ska göras. Det bästa är att låta personen själv välja vad, hur och när det ska göras. Och tänk på att vid nästa tillfälle, kan man bara ställa frågan:-‘Är det något som har hänt sen sist, som du vill berätta om?’ Absolut inte ”läxförhör”! Man har kanske utfört allt som man bestämt sig för och lagt det bakom sig och befinner sig nu i en annan situation.
Du kan känna igen var ansvarstagandet finns hos dig själv eller hos den du coachar. Blir du trött och slut av coachingen, lämnar du troligen inte över hela ansvaret. Men känner du dig som coach upplyft, stärkt och tillfreds efteråt är förmodligen hela ansvaret hos den du coachar.

Framgång. De framgångar man uppnår behöver få uppmärksamhet. Man pratar ibland om att fira framgången och i det här landet firar man födelsedagar, jul, påsk och midsommar, allt annat är mer eller mindre töntigt. Jag säjer inte att jag tycker det men jag har ofta mött den föreställningen. Men för att ändå ta vara på firandefaktorn i coachingen brukar jag ställa frågan -‘Vad är framgång för dig i det här ämnet?’ Och nästa fråga blir då -‘Hur tänker du uppmärksamma det?’ Så kommer firandet in i bilden och framför allt blir man varse sina framsteg.
När firade du senast en framgång du haft?

Kolla in fråga 14 under fliken Drömresan!

10. Planera och sätta mål

NÄR ska det göras. Det räcker inte bara med att bestämma sig för vilka handlingar som ska göra, det kan vara väl så väsentligt att veta när det ska göras. Ett sätt är att bestämma när i tiden det ska ske. På min tid på Trygghetsrådet, kom kunden ofta fram till vad som skulle göras, exempelvis ringa en presumtiv arbetsgivare. Då kunde konversationen gå så här: -’När ska du ringa?’ – ’Nästa vecka.’ – ’När i nästa vecka?’ –’På onsdag.’ – ’Vilken tid?’ –’Förmiddagen.’ – ’När på förmiddagen’ –’Klockan 11.’ Ibland kunde jag till och med dra till med –’Och hur får jag veta att du gjort det?’ (Kanske inte riktigt en coachfråga men den hjälpte mycket.)

Genom att hjälpa till att precisera och bestämma tidpunkt gör kunden ett åtagande inför en annan person, vilket är viktigt för att handlingarna verkligen ska utföras. Det är dock inte fråga om läxa och läxförhör nästa gång, eftersom det hela tiden är kundens eget ansvar. Frågan jag kunde ställa nästa gång var ofta: –’Är det något du vill berätta om som har hänt sen sist?’ Kunden väljer vad han/hon vill berätta. Han/hon har kanske gått vidare och det som var så viktigt sist, kanske inte alls är viktigt längre för det är gjort och idag är det andra saker som står i förgrunden. Det är också viktigt att inte bli kvar för länge i det som gjorts utan kom ihåg att gå vidare och se framåt.

När det gäller målet och hur man kommer dit, är det av stor betydelse att målet är så tydlligt som möjligt, så att du vet vart ni ska gå. Vid ett tillfälle då jag coachade en chef, tyckte jag att det var solklart att vi var framme vid målet och ställer frågan: -’Är vi vid målet nu?’ – ’Nej inte riktigt’. -’Vad är det som fattas?’ –’Jag vågar inte.’ Det var en nyttig tankeställare för mig och efter det ställer jag alltid frågan: -’Hur nära målet är vi nu?’ Det betyder att man kan ställa den frågan när som helst under coachingen och uppmärksamma kunden på att det sker framsteg. Samtidigt påminner man om målet och detta kan vara särskilt viktigt om kunden är ute på ’villovägar’. Ett inte så ovanligt flyktbeteende är ju att gå in på sidospår och tala om sånt som inte har med ämnet att göra.
Så kom ihåg målet och tappa inte siktet!

Kolla in fråga 13 under fliken drömresan!

9. Utforma handlingar – vad, hur, när

När jag började som coach, var jag lycklig över att någon nått en ny insikt, ett skifte eller en förändrad syn. Men så småningom förstod jag att coaching är mer än så. Coaching handlar om handlande, agerande, prövande och tränande. Kärnkompetenserna på slutet av listan är väl så viktiga. Det är dessa som får oss att verkligen sätta handling bakom orden.

Det är framförallt tre frågor, som behöver besvaras för att det ska hända något.

VAD ska göras?
Ibland är det ganska enkelt att veta vad som ska göras. Kanske coachingen gått ut på att hitta en handling, som är tydlig. Men svårigheten är när det är fråga om ett beteende som ska ändras. Ganska ofta kommer man till en coach och får inte rätsida på ett visst beteende. Då gäller det att man hittar träningstillfällen! Om jag vill ändra mitt beteende eller synsätt, kan jag försätta mig i situationer, där jag får möjlighet att träna min nya inställning. Hitta dem och framför allt coacha på

HUR det ska göras. Hur många utredningar och beslut finns i detta land, som aldrig blivit genomförda för att man inte vet hur det ska göras. Att coacha fram tillvägagångssättet ökar drastiskt sannolikheten att det verkligen kommer att genomföras. Så glöm inte huret!

Något som också hjälper till att få saker gjorda är att coacha i framtiden när det är gjort. Frågor som:
– ’Vad blev du mest stolt över när du gjort det du bestämt?’
– ’Vad var enkelt i processen?’
– ’Vem eller vad tog du hjälp av?’
– ’Vad blev du mest förvånad över?’
– ’Hur kändes det när det var klart?’
– ’Vad vill du säja till dig själv?’

Det är viktigt att man verkligen är i framtiden och tittar bakåt på det som blev gjort – inte stå här och titta framåt. För att underlätta brukar jag fråga när det ska vara gjort och konkretisera det tillfället.
Exempelvis den 15 oktober,
– ’Var befinner du dig?’
– ’Vad är det för väder?’
– ’Hur känner du dig?’
och flera frågor som gör situationen tydlig.

Som sagt – glöm inte att utforma handlingarna, det går att göra i de allra flesta coachingar.
Frågan om NÄR det ska göras kommer i nästa blogg under planering och målsättning.
Till dess HANDLA!

Kolla in fråga 12 under fliken Drömresan!

8. Skapa medvetenhet

Coachingen syftar till att skapa medvetenhet så att man kan ta beslut, som på något sätt förbättrar eller förändrar den situation man befinner sig i. Men . . . . . medvetenheten bör komma inifrån den coachade själv. Att själv upptäcka och inse, vem jag är, var jag befinner mig, hur det ser ut runtomkring mig, vad jag känner och kanske i detta läget aldrig vågat se, kunnat se eller på annat sätt inte varit medveten om. Det skakar om, skapar nya möjligheter – ibland skrämmande ibland ytterst befriande.

Ett bra sätt att skapa medvetenhet är att vid jämna mellanrum i coachingen låta personen själv sammanfatta hur långt vi kommit. Av det får man
1) veta vad som är viktigt (det andra behöver inte upp igen)
2) veta var personen befinner sig (eftersom man tar upp det som är aktuellt) och
3) veta hur man går vidare.

Ett annat sätt är att som coach sammanfatta men då får man risken att det är vad coachen uppfattat som viktigt, vilket inte på något sätt behöver vara fel men det man själv säger (den coachade) stannar kvar bättre.

Som coach kan man spegla den man coachar, man talar om vad man ser, hör och uppfattar. Iaktta kroppsspråket och du får information, som du kan förmedla till den du coachar. Exempelvis kroppshållning, gester och inte minst röstläget. Om någon har sagt något med tonlös röst och du ber om en stark röst med samma innehåll, är det minst sagt förvånande vad det kan förändra. Kom också ihåg att höra det som inte säjs.

Ofta kommer aha-upplevelsen i att man blir medveten och som nybliven coach tyckte jag att nu var jobbet gjort. Yesss, shift happens! som man sa på en coachkonferens jag var på. Man var så lycklig att de förstått vad det handlade om och vilket skifte man åstadkom. Men det är minst lika viktigt att medvetenheten resulterar i handlingar – men mer om det nästa gång!

Till sist – sluta aldrig en coaching utan att fråga:’Vad tar du med dig från den här coachingen?’ En suverän fråga som ger något att ta med sig för den som blir coachad, ett kvitto på vad coachingen gett för coachen och oftast en medvetenhet om vad coachingen faktiskt gett!

Vad tar du med dig från den här blogginlägget?

Kolla in fråga 11 under fliken Drömresan!

7. Direkt kommunikation

Direkt kommunikation är enligt min personliga åsikt en felöversättning eller kanske ’snedöversättning’. Jag tror att rak kommunikation bättre svarar mot vad som menas.

Det är den här kompetensen, där man använder språket på ett respektfullt, klart och tydligt sätt. Att inte snärja in frågorna utan vara rak och direkt, är väsentligt för att man ska förstå och kunna koncentrera sig på innehållet. Att ’dansa med kunden’ är ett begrepp som ofta förekommer när man ska beskriva direkt kommunikation, man ska kunna följa i dansen.
Här hittar man också utmaningarna. Att kunna och våga utmana den man coachar, möjliggör ett växande, inte att ’tassa på’ och inte stöta sig, kanske inte säja det man ser och observerar. Att verkligen ta fram i dagen, det kunden inte vågar eller vill se. När jag ibland är mentorcoach till andra coacher, kan jag tycka (apropå dansen) att samtalet är en stilla foxtrot men alla skulle må bättre av några riktigt kraftfulla tangosteg.

För att få till ett perspektivbyte kan det vara värdefullt att jobba med metaforer, bilder och annat, som tar bort fokus från det man fastnat i och hjälper till att se från ett annat håll. Plötsligt kommer man ifrån sina gamla hjulspår och kan fokusera på vad det egentligen handlar om.

Jag tycker också att känslorna hör hemma här. Om man som jag jobbat med emotionell kompetens, vet man hur oerhört viktiga känslorna är både i privatlivet och arbetslivet. De spelar oss många fler spratt än vi tror. Dessutom är de så värdefulla att ta till hjälp när man vill åstadkomma bestående förändringar. Det vi lärt oss i huvudet, blåser lätt bort men har man förankrat förändringen i känslan, är sannolikheten mycket större att man verkligen genomför den.

Tänk på en situation, där du vill ha en förändring, se situationen som en plats du väl känner till. Vilka faktorer finner du som liknar och vilka är verkligen olika? Vad i den här platsen vill du ha med i förändringen? Vad är attraktivt och vad vill du undvika? Fundera på olika perspektiv och se vad du kan få ut av det! Lycka till!

Kolla in fråga 10 under fliken Drömresan!

6. Kraftfulla frågor

Att ställa frågor är centralt i hela coachingen, att ställa kraftfulla frågor, är det man önskar mest. Frågor som får till ett skifte, frågor som åstadkommer nya perspektiv, frågor som får personen att verkligen tänka efter och känna lite mer än vanligt. Hur gör man då?
Kraftfulla frågor är oftast enkla och korta. Om man börjar varje fråga med var, när, hur, vem, vilket, vilka, vad – så får man garanterat en öppen fråga. Du kan nästan alltid tillägga –’berätta mer!’ efter en sådan fråga eller du kan använda tystnaden. En stängd fråga får oftast svaret ja eller nej och därmed är det stopp i kommunikationsflödet. Ett annat tips är att aldrig använda varför som inledning till en fråga. Det får oss att gå i försvar och man känner sig ofta anklagad.
Kom ihåg att bara ställa en fråga i taget! Ibland tycker man att man vill förtydliga en fråga och ställer därmed en ny fråga – vilken ska man svara på och förvirringen blir total. Även om du inte är nöjd med en fråga – låt frågan leva sitt eget liv och när du fått svar, kan du ställa en helt ny fråga.
Vid ett tillfälle skulle jag coacha en kvinna, som arbetade i kyrklig verksamhet med barn. Hon hade på något sätt en konflikt med mannen, som skötte ekonomin och hon kunde inte komma runt det utan fastnade hela tiden. Utan att veta var frågan kom från sa jag –’Om du var Gud, vad skulle du säja till de här två människorna?’ –’Oj, det vet jag precis – nu förstår jag.’ Och i och med detta fick hon sina egna värderingar glasklara och visste också vad hon skulle göra. (Hade det inte varit inom kyrkan, skulle jag aldrig ha kommit på den frågan.)
Det är inte coachen som vet om frågorna är kraftfulla – det vet bara personen som får den. Men jag vill i alla fall dela med mig av ett par ’kluriga’ och ibland kraftfulla frågor.
-’Om du vaknar i morgon och finner att frågan du funderar på har lösts – hur märker din omgivning på dig att det har hänt något?’
-’På vilket sätt kan du föra in mer glädje i ditt liv?’
-’Vad skulle du ändra i ditt arbetsliv – om du hade mod?’
-’Om jag träffar dig helt apropå om två år – vad skulle du vilja berätta för mig då?’
-’Vilken dålig vana vill du transformera till en bra vana?’
Tystnaden som en kraftfull fråga. Man avbryter inte folk när de pratar men man avbryter dem när de tänker. Om man tänker sig att man ser hur hjulen snurrar i huvudet så länge det tänks, så är det lättare att vara tyst och vänta på svaret. Då blir tystnaden aldrig obekväm och jag lovar att det kommer mera från den som ska svara.
Om någon svarar –’jag vet inte’ så betyder det oftast –’jag behöver mera tid att tänka’, använd tystnaden och du ska se att svaret kommer.
Träna på att använda tystnaden mera och se vad som händer!
Kolla in fråga 9 under fliken Drömresan!

5. Aktivt lyssnande

Det finns många olika sätt att lyssna på:

Jag hör att du säjer något
Jag hör vad du säjer
Jag lyssnar på vad du säjer
Jag uppmärksammar det sätt du säjer det på
Jag hör ditt röstläge – högt eller lågt, kraftigt eller svagt
Jag ser ditt kroppsspråk – ögon, kroppshållning, armar och gester
Jag känner din energi – positiv eller negativ – svag eller stark
Jag använder min intuition och får en ännu klarare bild av vad du säjer
Jag bekräftar på olika sätt att jag lyssnar aktivt till vad du har att säja
Jag hör vad som inte säjs

Var befinner du dig i olika sammanhang när du kommuniserar och lyssnar?
Som coach är det väsentligt att du kan lyssna aktivt och förstå att det som säjs är viktigt – oavsett hur du bedömer det. Att vara närvarande är en förutsättning för att kunna lyssna riktigt aktivt.

När en av mina döttrar var liten och skulle sova för kvällen, var det vid ett tillfälle många rop på ’mamma, mamma’. Eftersom hon låg på övre våningen, var det mycket spring i trappan för mig och jag hade ju annat att göra tyckte jag. Till slut tröttnade jag, sa i barsk ton när hon återigen ropade –’ Nu måste det vara väldigt viktigt, för annars blir jag jättearg!’ (Inte pedagogiskt men mänskligt.) Då ligger hon hopkrupen när jag kommer in och säjer med ynklig ton -’men mamma för mig är det viktigt!’

Tänk så våra barn kan lära oss om vi bara kan ta emot. Att ta någon på allvar och lyssna aktivt är också en del i att hålla personen högt och se dess potential.

Hur aktivt lyssnar du i en skala från 1 – 10? Hur kan du träna dig i att bli ännu bättre?

Kolla in fråga 8 under fliken Drömresan!

Gruppcoachingkurs i Stockholm 9 – 12 november 2015

juni 2019
M T O T F L S
« Sep    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930